tanken

Hur går man vidare egentligen?
Är liksom livrädd att gå vidare..
Livrädd att svika Svea på något sätt..

Att man ska leva ett liv utan Svea, som togs från mig..

I fredags när jag kom till Skåne då såg jag att Sofia hade exakt lika pläd som Svea somnade in..Fick en panik&ångest känsla..

Hatar den där jävla filt!!!! Fast jag är ändå glad på något sätt att dom på bagarmossen gav en fin och mysig filt som jag och Svea låg på o myste tills hon somnade in..


Igår, helt plötsligt tänkte jag... Att urnan är nog på väg till mig& djursjukhuset som jag ska hämta..Fick en ångestkänsla... Även om det blir skönt att ha urna hemma på något sätt...


Hela du var så fin..
Du var djup älskad av mig
Saknar att kunna pussa dig på mitt sätt..Saknar att mysa med dig, att leka med dig... Att ge mat till dig..

Saknar våra stunder som vi går till ängen.. Att se din lyckliga blick när jag tar bort koppel...

Att få teckna till dig..

Brukade alltid ropa efter dig, så du kom till balkongen...Sen möts vi vid dörren för att gå ut en sväng..


Ditt sätt att stå och tigger efter mat..

Du var djup älskad från den dag jag fick dig..
Du ville inte ligga o sov hos mig första natt, förstod det..Lite läskigt med nya ägare..Sen andra natt sov vi alltid tillsammans..


Klarar inte av att se hundar i den färg som du har... Inte hundar som är födda 2003...

Är rädd att älska nån djur, känns som jag sviker dig..

Min fina älskade Svea..


Du var en fantastisk hund, det är obeskrivligt hur underbar du var..

Jag hatar snö, men gjorde allt för att se dig va lycklig när vi var ute i snön..


Det fanns en period i Örebro där jag mådde dålig.. Då försvann jag från "omvärlden" och du fanns vid min sida.. Är dig evigt tacksam..


Saknar dig som fan.. Önskar att du ligger bredvid mig på golvet..Som du har alltid gjort...

Min älskade Svea <3

Känslor...

Idag läste jag en blogg, där Sandra (niotillfem) beskrev hur hon kände sig efter hennes kille har gjort slut..

Kan inte säga mer än att jag kände mig väldig träffad...


När Svea dog, kom jag in i något chocktillstånd, där jag stängde av alla känslor.. Var rädd att känna smärta, tomhet... Kunde inte äta något, hade inte mataptit, kan inte prata om Svea, kan inte se på bilder... Jag var arg på cancer, på dom som har hundar kvar, på dom som knappt bry sig om sina djur...

Ibland är det lättare att va arg på allt..

Det var därför jag flydde till Småland, behövde vara med mina systrar och jag vet att jag blir sysselsätt i Småland.. Det var jag, och är tacksam över det...

När jag kom hem igen, då satte jag och läste om djurcancer...Kände mig just då att veterinärer inte gjorde sina jobb utan att välja ta bort Svea..

Då blev jag ännu argare och ledsen.. Men när jag kom till djupare om cancer... Och hamnade på ett hundforum där man pratade om cancer, läste igenom nästan allt.. Dom fick avliva sina hundar för samma cancer som Svea hade...

Man kan leva utan mjälte.. Alltså cancer i mjälte, man kan ta bort den.. Men inte om den har spritt sig.. Cancern i mjälte sprids ofta snabb och i första stadiet från man har upptäckt.. Man hinner sällan upptäcka i tid..

Svea hade otur som fick en bakterie.. Mjälten syftade på att immunförsvara kroppen och producerar blodkroppar...

Svea hade höga vita blodkroppar, vilket det är inte bra för hundar..

När jag åkte in med Svea så var hon normal i magen..Hon hade bara tappat lite i vikten pga all spyande och diarre.. Den dag Svea somnade in, då var buken svullen... Pappa frågade mig om det såg såg när jag åkte in, det såg inte ut så...

Cancern spred sig nog ganska snabb.. Sånt sprids via ett blodkärl och det når alltid levern först... Från mjälten..

Cancer i organer, överlever knappt...
Det står också, ibland vet veternärer inte hur cancer är, hur stor, om den har spritt sig förrän dom öppnar buken... Ibland avlivas hundar under operationsbordet...

Det var hemskt att Svea var "dömd" till döden.. Orättvist att en så oskyldig som var hög älskad av mig och blev drabbad av cancer...

Efter Sveas död försökte jag "inspektera" hennes kropp om det fanns något förändring eller något som känns annorlunda...

Hatar cancer...

Kommer aldrig glömma när veterinären visade sin uttryck att Svea var borta... Efter hon har somnat in i min famn, fattade jag knappt på att hon var borta...Det känns bara som hon sov....

Som jag sa till andra, så fick jag och Svea en av de finaste stunden..



Du var en så fin hund med stort hjärta...

<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Sista födelsedagsmat

Bilden togs ifjol när hon fyllde 8 år..Då tänkte man inte att det var hennes sista födelsedag...

Idag skulle hon ha fyllt 9 år..
Det känns tungt just denna dag... Man önskar att hon är här, man ger goda mat, vi går ut och letar efter den största pinne som finns och leker...

Massor mys och kärlek skulle vi ha tillsammans en sådan dag som idag...

Saknar dig jättemycket... <3

djurcancers forskning

Har pratat med många med hundar.. Några av dom är nästan lika gamla som Svea..

Dom kan tänka sig att låta sina hundar att donera blod till djurcancers forskning..

Blir tårögd att dom kan tänka sig att ställa upp...

Skrev även till djurambulansen på fb.. Att jag önskade dom fanns här när Svea blev sämre..
Donerade lite pengar till dom, o ansökte om medlemskap...

Det känns bra...På lördag har djurambulansen premiär, samarbete med albino djursjukhuset...

Funderar på att gå dit och titta... Ska fråga nån kompis om dom har lust att hänga med...


Imorgon skulle du fylla 9 år... De sista dagarna är extra tungt...Gråter massor och tänker på dig... Saknaden är så stor.....

Kom ibland på mig själv att ropa ett ord som du älskade att höra...Sen inser jag att du verkligen är borta.....

sur svea

Önskar att jag får duscha dig igen..Du var så söt när du är blöt o har hundschampoo på dig...Med dina ögon som visar du tyckte jag är elak..
Som du säger "stackars miiigggg"

Och du var så duktig..Du vet du ska ligga på madrass o bli riktig torr.. Min fina älskade Svea..

Du hatar att bli klippta, rengörad i öron och bli duchad..Men du var såå snäll och låter mig fixa på dig.. 

Jag var sjukt idiot... Efter din död, satte jag och läste om tumörer och sånt... Blir bara mer ledsen och inte klokare av det..Och hundforum om ägarens upplevelser när deras hundar får cancer..

Nästan alla äldre hundar dör av cancer..

Vissa raser dör varann hund av cancer.. Flat sånt..Kan inte den  ras.. Farmors hund har lite av den ras:(

Fina Cherokee och du, älskade Svea..

Ärligt, har inte tänkt så mycket på djurcancer innan jag fick låta min älskade somna in pga cancer..



Igår på bussen hem till Stockholm satte jag och en kompis och pratade om hundar.. Vi skrattade åt att hundar kan göra så massor bus..Hans upplevelser med sin hund...Och min med Svea..

Jag vet inte hur mpnga strumpor, skor, reklamtidningar och allt du har haft sönder..

När jag bodde i Oxhagen i Örebro.. Brukar ha reklampapper/tidning på en hög vid dörren innan jag går och kastar dom..En dag när jag kom hem från skolan..Då hade du tuggat sönder hela högen av reklam... Det var bitar ÖVERALLT i lägenheten....
Vad sur jag var på dig..Du kröp och fjäskade mig som fan..Efter 5 min var jag inte längre sur på  dig..Jag kan verkligen inte va sur så länge på dig, älskade Svea..

Du tog även ut  ett par nya skor som var i påse och skokartong..Lyckade du ändå att ta och ha sönderskor..Hann aldrig att använda dom...


På kvällarna är det tungt...Saknar dig såååå förbaskat mycket... Känner mig inte så hel just nu...
Du finns med mig överallt..

Saknar er, Svea och Bruno...

Hoppas ni har det bra där ni är med alla andra hundar och Marco...